Beslutet stämmer överens med förslaget.

Ledamoten Sandra Hagman och 27 andra ledamöter föreslår i sin motion att i situationer där Helsingfors stad hos anställda återkräver för mycket utbetald lön bör betalningsplanerna till sin längd kunna vara individuella och mer än 6 månader långa och att affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten (Talpa) inte ska använda privata inkassobyråer för att driva in fordringar i fall där för mycket lön har betalats ut på grund av arbetsgivarens, dvs. Helsingfors stads eget fel. Motionen finns som bilaga 1.

För mycket utbetald lön

För mycket utbetald lön innebär en grundlös förmån för mottagaren som enligt lag får återkrävas (11 kap. 56 § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden, 2 kap. 17 § i arbetsavtalslagen). För mycket lön kan betalas ut av flera orsaker, av vilka en del beror på arbetsgivaren och en del på löntagarens egna åtgärder. Av chefen för sent gjorda godkännanden av ansökningar om frånvaro, andra systemanteckningar eller till exempel beslut som gäller löntagarens lön och arbetstid som fattats retroaktivt eller för sent kan leda till att för mycket lön betalas ut. För mycket lön kan också betalas ut i situationer där löntagaren själv retroaktivt eller för sent gör en systemanteckning som påverkar lönebeloppet (till exempel ansöker om oavlönad frånvaro).

Återkrav av för mycket utbetald lön

Innan lönen som betalats till ett för högt belopp återkrävs skickar Talpa löntagaren en beräkning av vilken informationen om att lönen betalats till ett för högt belopp och det totala belopp som återkrävs framgår och anger grunden för återkrav. Om löntagaren fortfarande är anställd hos staden kan man ofta verkställa återkravet genom att dra av det belopp som återkrävs i samband med nästa lönebetalning eller lönebetalningar. Om detta inte är möjligt skickar Talpa en faktura till löntagaren. Om löntagaren betalar fakturan senast på förfallodagen behöver löntagaren inte betala några indrivningskostnader, dröjsmålsränta eller avkastningsränta.

Upprättande av en betalningsplan

Löntagaren har möjlighet att upprätta en individuell betalningsplan som också kan vara mer än 6 månader när det är ändamålsenligt. Vid bedömning av betalningsplanens ändamålsenlighet granskar man gäldenärens betalningsförmåga och skuldbeloppet i förhållande till betalningsplanens föreslagna längd och betalningspostens storlek. Vid återkrav av lön varierar betalningsplanernas längder oftast från några månader till två år.

Talpa svarar för upprättandet och uppföljningen av betalningsplaner när betalningsplanen varar högst 6 månader. Om löntagaren följer betalningsplanen behöver hen inte betala några indrivningskostnader, dröjsmålsränta eller avkastningsränta. Löntagaren kan upprätta en betalningsplan som varar mer än 6 månader med inkassobyrån. När löntagaren upprättar betalningsplanen i början av indrivningsprocessen behöver hen inte betala dröjsmålsränta eller avkastningsränta. För en betalningsplan som upprättats med inkassobyrån har löntagaren hittills debiterats en kostnad på 20 euro. För harmonisering av indrivningskostnaderna för betalningsplaner bereds ett beslut om ändring av stadens anvisningar om fakturering och indrivning av penningfordringar så att det skulle vara kostnadsfritt för löntagaren att upprätta den första betalningsplanen i samband med återkrav av lön också i fråga om mer än 6 månader långa betalningsplaner som upprättats med en inkassobyrå.

Om löntagaren inte klarar av att följa den första betalningsplanen kan hen avtala om en ny betalningsplan. För den andra betalningsplanen debiterar inkassobyrån för tillfället en kostnad på 20 eller 30 euro som bestäms utifrån fordrans kapital och antalet betalningsposter.

Indrivningskostnadernas belopp, räntor och betalningsanmärkningar när indrivningsprocessen framskrider

Om löntagaren inte betalar fordran eller en betalningspost enligt betalningsplanen senast på förfallodagen framskrider processen för indrivning av fordran, och löntagaren måste betala indrivningskostnader. Indrivningskostnaden för en betalningspåminnelse är för tillfället 2,25 euro. Indrivningen fortsätter vid behov genom att högst två betalningskrav skickas. Indrivningskostnaden för det första betalningskravet är för tillfället 4,50 euro och för det andra betalningskravet 2,25 euro. I alla faser av indrivningen följer inkassobyrån de krav som gäller maximibelopp för skäliga indrivningskostnader enligt 10 a § i lagen om indrivning av fordringar. De kostnader för betalningspåminnelser och betalningskrav som inkassobyrån tar ut är lägre än de indrivningskostnader som Helsingfors stad tidigare krävt i sin egen indrivningsverksamhet.

Om löntagaren inte betalar fordran senast på betalningskravets förfallodag ska löntagaren betala dröjsmålsränta utöver indrivningskostnaderna. Dröjsmålsräntan enligt räntelagen börjar löpa från och med betalningskravets förfallodag.

Löntagaren får en betalningsanmärkning endast i de fall där indrivningsprocessen för löntagaren i arbetsavtalsförhållande har framskridit till tingsrättens dom eller ett medellöshetshinder har konstaterats i utsökningsförfarandet för löntagaren i tjänsteförhållande.

Anlitande av en inkassobyrå vid återkrav av lön

Helsingfors stad har upphandlat en indrivningstjänst av en inkassobyrå genom kanslichefens beslut 20.9.2024 § 116. Indrivningstjänsten omfattar frivillig indrivning av alla Helsingfors stads fordringar. Därför är det ändamålsenligt att indrivning som gäller återkrav av lön även i fortsättningen genomförs av en inkassobyrå.

Behörighet

Enligt 30 kap. 11 § 4 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsfullmäktige behandla svaret på en motion som undertecknats av minst 25 ledamöter. Stadsstyrelsens svar ska föreläggas stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts.

This decision was published on 16.09.2026

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen