Beslutet stämmer överens med förslaget.

Hanteringen av miljöfrågor inom Helsingfors stad styrs av stadsstrategin, som har godkänts av stadsfullmäktige, samt målen för miljöskydd 2040 och de årliga anvisningarna för utarbetande av budgeten, som båda har godkänts av stadsstyrelsen.

Helsingfors stads miljörapport är ett gemensamt dokument för stadskoncernen, i vilket staden beskriver hur dess mål för miljöskydd framskrider och hurdana miljökonsekvenser dess verksamhet har.

Centrala plock ur miljörapporten

Helsingfors mål för utsläppsminskningar har skärpts i och med den nya stadsstrategin, som har som mål att minska utsläppen med 85 % jämfört med 1990 års jämförelsevärde. (Stadsstyrelsen godkände 31.8.2026 § 618 Helsingfors miljöskyddsmål 2040, klimatprogram, åtgärdsprogram för cirkulär ekonomi och anslutning till green deal-åtagandet för cirkulär ekonomi).

Huvudstadsregionens städers kolbalans och kolreservoarer har räknats för år 2024. Helsingfors kolbalans var 2024 cirka 42 kt CO2. På grund av preciserade material, metoder och begränsningar är kalkylen inte jämförbar med tidigare kalkyler, men i fortsättningen kommer kalkylerna att genomföras på ett enhetligt sätt.

År 2025 minskade utsläppen av växthusgaser orsakade av invånare, tjänster och industri i Helsingfors med 29 procent från föregående år. Den betydande minskningen förklaras med att stenkolsbränningen upphörde både på Hanaholmens kraftverk och på Sundholmens kraftverk i april 2024. Från och med 2025 har trafiken varit Helsingfors mest betydande källa till direkta koldioxidutsläpp, men även utsläppen från trafiken minskade med fem procent från det föregående året i Helsingfors.

Stadskoncernens CO2-utsläpp utgjorde 13 procent av hela stadsområdets koldioxidutsläpp, och 93 procent av denna andel orsakades av byggnadernas energiförbrukning. Stadskoncernens totala energikonsumtion minskade med sex procent från år 2024. CO2-utsläppen halverades tack vare en minskning av utsläppsfaktorn för fjärrvärme. Andelen fossilfri energi av Helen Ab:s produktion var 84 procent, varav 51 procent var förnybar energi.

Ombyggnaden av Mannerheimvägen färdigställdes i september 2025 och iståndsättningen av Aleksis Kivis gata i slutet av året. Med båda renoveringarna främjades förutsättningar för hållbara färdsätt genom att förbättra kollektivtrafikens och cykeltrafikens smidighet.

Helsingforsregionens trafik (HRT) tog i bruk 53 nya elbussar. Cirka 52 procent av bussmaterielens kilometrar trafikerades med elbussar. HRT minskade koldioxidutsläppen från kollektivtrafiken med 83 procent och de lokala utsläppen (småpartiklar och kväveoxider) med 99 procent jämfört med 2010. Minskningen av koldioxidutsläpp nådde inte det uppsatta målet på 90 procent på grund av att mängden biobränsle var lägre än väntat.

År 2025 fortsatte antalet elbilar i trafiken att öka och antalet helelektriska personbilar i Helsingfors passerade antalet laddhybrider. Det fanns 312 bilar i trafik per 1 000 invånare, vilket var 2,5 procent mindre än året innan. 30 procent av de personbilar som är registrerade på Helsingfors stad var helelektriska i slutet av 2025.

Kravnivån på energieffektiviteten förblev oförändrad 2025, dvs. stadens egna ny- och ombyggnadsprojekt skulle planeras och byggas så att energieffektiviteten överskrider den nationella kravnivån. Energisparmålen i Kommunsektorns energieffektivitetsavtal och energieffektivitetsavtalet för hyresbostadsfastigheter under avtalsperioden 2017–2025 uppnåddes. De nya energieffektivitetsavtalen undertecknades för åren 2025–2035.

Byggande av mer koldioxidsnåla flervåningshus styrdes vid detaljplaneläggningen med ett gränsvärde för koldioxidavtrycket för byggnaders livscykel. Dessutom görs en mer omfattande kalkyl av klimatutsläppen under byggnadens livscykel som en del av detaljplaneläggningens konsekvensbedömning. Planernas genomsnittliga klimatutsläpp under livscykeln var 29 kg CO₂ekv./a/m² vy år 2025.

I uppdateringen av de identifierade klimatriskerna samlades forskarnas bedömningar om alla riskfaktorer och förändringar i riskfaktorernas förekomst och intensitet när klimatförändringen utvecklas. Enligt riktlinjen förbereder staden sig proaktivt och systematiskt för att hantera översvämningar i stadskärnan orsakade av ett ösregn som enligt statistiken förekommer en gång per hundra år i det kommande klimatet. En genomgående prioritet i beredskap inför värmeböljor är de sårbara grupperna, såsom de äldre och barn. Staden började göra skol- och daghemsgårdar mer gröna och naturenliga.

De första naturskyddsområdena i enlighet med Helsingfors nya naturskyddsområdesprogram 2025–2038 inrättades 2025. NTM-centralen fattade beslut om inrättande av fem föreslagna naturskyddsområden: Tali, Borgarstrandsvikens södra strand, Havsrastböle skog, Mellungsbacka strandäng och Svarta backens södra del. I slutet av 2025 fanns det 85 naturskyddsområden i Helsingfors, och områdenas totala yta uppgick till 1 611,6 hektar. Andelen naturskyddsområden av Helsingfors markyta ökade med 0,4 procentenheter från 4,8 procent till 5,2 procent jämfört med år 2024.

I och med det nya naturskyddsområdesprogrammet kommer ytan på skyddade havsområden i Helsingfors att ungefär tiodubblas. Det varma vädret och den milda och regniga vintern 2025 påverkade havsområdets vattenkvalitet genom den spridda belastningen och algblomningen. Vid badstränderna var förekomsten av blågröna alger låg under sommaren.

I Helsingfors kan man i huvudsak andas relativt god uteluft, och luftvårdens tyngdpunkt har överförts från avgasutsläpp till bekämpningen av gatudammet och utsläpp från småskalig vedeldning. Genom att främja användningen av friktionsdäck och med gatuunderhåll kan staden minska på halterna av gatudamm. Under vinterperioden 2025–2026 var andelen friktionsdäck cirka 45 procent. Eftersom kolförbränningen för energiproduktion upphörde 2025 har svaveldioxidhalterna, som redan tidigare hade minskat, minskat nästan till noll.

Vägtrafiken är den största bullerkällan i Helsingfors. I november publicerades en utredning Helsingfors tysta pärlor (Helsingin hiljaiset helmet) utgående från en invånarenkät som genomfördes våren 2025. I utredningen presenteras invånarnas erfarenheter av stadens lugna ställen och de faktorer som påverkar dem. Det konstaterades att dessa objekt betydligt främjar invånarnas välbefinnande och trivseln i stadsmiljön.

Den cirkulära ekonomin är en näringspolitisk prioritering i stadsstrategin. Staden förberedde sig 2025 på att ansluta sig till det nationella green deal-åtagandet för cirkulär ekonomi. Därmed inleddes uppdateringen av åtgärdsprogrammet för cirkulär ekonomi. Även uppdateringen av åtgärdsprogrammet för att stävja nedskräpning inleddes våren 2025, och det nya åtgärdsprogrammet för perioden 2026–2029 godkändes 3.2.2026. Den cirkulära ekonomin främjades bland annat i ICT-upphandlingar, substrat, strukturer i naturskyddsområden och underlag på konstgräsplaner och lekplatser. År 2025 utnyttjades 403 603 ton återanvändningsbara schaktmassor (36 procent av alla återanvändningsbara schaktmassor) i byggnadsobjekt och på grund av detta sparades 1,1 miljoner liter bränsle och 4,1 miljoner euro.

Mätt i antal upphandlingar under 2025 tillämpade stadens moderorganisation miljökriterier i genomsnitt i 59 procent av de upphandlingar som överskred tröskelvärdet. Stadskoncernen hade som mål att halvera konsumtionen av kött- och mjölkprodukter fram till 2025 jämfört med 2019, men målet nåddes inte. Till exempel i de måltider som Servicecentralen Helsingfors levererar till skolor och daghem minskade konsumtionen av köttprodukter med 32 procent från 2019 till 2025.

Helsingfors räv-modell för hållbar utveckling stärker barnens kunskaper i hållbarhet inom småbarnspedagogiken och nybörjarundervisningen. Räv-modellen belönades som en av de bästa praxis inom hållbarhetsfostran i Europa i EU-kommissionens evenemang Education för Climate hösten 2025. Stora Räntans naturcentrum organiserade 85 öäventyrer för grupper inom småbarnspedagogiken och 40 naturskoledagar och 70 miljöstudiedagar för skolelever. Det organiserades 31 gratis guidade naturutflykter i Helsingfors.

Totalt 6 240 barn och unga i Helsingfors deltog i HRM:s miljölektioner, och cirka 900 skolelever, studerande och lärare i Helsingfors kom på besök.

Det organiserades 189 miljöstädstalkon som staden stödde och där invånare fick självständigt städa miljön. Över 22 000 invånare deltog i dem. Både invånare och staden organiserade tiotals talkon för bekämpning av främmande arter, och hundratals frivilliga deltog i dem.

Helsingfors stad hade totalt cirka 1 200 ekostödpersoner inom nästan alla stadens sektorer och affärsverk 2025. Antalet nya ekostödpersoner som utbildades var rekordhögt, 240.

Helsingfors fick en topplacering för andra året i rad i det internationella indexet Global Destination Sustainability (GDS) som mäter resmåls hållbarhet, vilket stärker Helsingfors ställning som det hållbaraste turistmålet i världen.

Stadens miljökostnader, inklusive avskrivningar, uppgick totalt till 99,1 miljoner euro (+2,53 procent jämfört med 2024). Miljökostnaderna uppgick till 1,6 procent av stadens alla verksamhetskostnader. De största kostnaderna orsakades av främjande av klimat- och miljövänliga mobilitetssätt samt renhållning av områden och avfallshantering.

Stadens miljöinvesteringar uppgick till sammanlagt 92,5 miljoner euro (12,9 procent av stadens samtliga investeringar i anläggningstillgångar). Miljöinvesteringarna minskade med 4,6 procent jämfört med året innan. De största investeringarna gjordes i klimat- och miljövänlig mobilitet, sanering av förorenad mark och klimatskydd. Miljöintäkterna uppgick till 6,7 miljoner euro (+18,2 procent jämfört med 2024). Miljöintäkterna var 0,5 procent av stadens alla verksamhetsintäkter.

This decision was published on 09.10.2026

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen