Asemakaavan muutos nro 12936, Kruununhaan tontit 1/4 ja 2/1, 4 ja 5, Aleksanterinkatu 3 ym., Senaatti-kiinteistöt

Stadsfullmäktige godkänner en detaljplaneändring för kvarteret 1 och gatuområden i 1 stadsdelen (Kronohagen) enligt ritning nr 12936, daterad 18.3.2025, och på de grunder som framgår av detaljplanebeskrivningen.

Detaljplaneändringens centrala innehåll

Detaljplaneändringen gäller kvarter 1 och ett gatuområde (en del av Snellmansgatan och Regeringsgatan) i 1 stadsdelen (Kronohagen). På tomt 4 på adressen Snellmansgatan 1 finns en yttre byggnad i empirestil som byggts år 1822–53 och ett tidigare tryckeri som byggts år 1897–1900 på innergården. Helheten utgör statsrådsborgen och den används av statens centralförvaltning.

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (NTM-centralen) har genom ett skyddsbeslut 7.6.2022 (UUDELY/10762/2021, skyddsbeslut) med stöd av lagen om skyddande av byggnadsarvet skyddat statsrådsborgen med undantag av den delen av byggnaden på innergården som tidigare tjänade som tryckeri.

NTM-centralen har genom sitt beslut 16.2.2024 (UUDELY/16050/2023, beslut, förkastat) förkastat en skyddsframställning som gäller den före detta tryckeribyggnaden på statsrådsborgens innergård och konstaterar att det inte finns grund för ett skilt förbud mot äventyrande av byggnadsarvet. Förvaltningsdomstolen har 11.2.2025 genom sitt beslut (791/2025) förkastat besvären i saken. Beslutet har ännu inte vunnit laga kraft.

Målet för detaljplaneändringen är att göra det möjligt att bevara kvarteret för dess ursprungliga syfte för att användas av statens centralförvaltning genom att bygga ut statsrådsborgen med en modern byggnad för förvaltning och kontorsfunktioner på ett sätt som byggnadstekniskt och till utrymmet sett bevarar de ursprungliga gamla yttre borgbyggnaderna från tunga förändringar och beaktar områdets historiska värden. Byggnadsdelen på innergården, den så kallade gårdsflygeln som tidigare användes som tryckeri, rivs för att bereda plats för nybyggnaden. Målet är att avsevärt förbättra den högsta statsledningens förutsättningar att arbeta med beaktande av de säkerhetskrav som ställs på statsrådets beslutsfattande och dess beredning.

I detaljplanen har staden framför allt strävat efter att hitta en lösning för att kunna bygga en nybyggnad på innergården så att den anpassas till den skyddade statsrådsborgen och stadsbilden av kvartersgårdens omgivning så att nybyggnaden inte förändrar statsrådsborgens helhetsroll i stadsbilden och i stadsrummet på lång sikt eller Helsingfors maritima fasad.

Våningsytan för nybyggnaden och den befintliga byggnadsdelen är totalt 24 400 m² vy. Våningsytan som betjänar de nya kansli- och förvaltningsfunktionerna uppgår till totalt 3 350 m² vy. Tomtens exploateringstal är 2,65. Dessutom får källarlokaler som iakttar det huvudsakliga användningsändamålet och andra underjordiska lokaler byggas på hela detaljplaneområdet utöver den våningsyta som anvisats i detaljplanen.

Genomförandet av detaljplaneändringen har särskilt den effekten att kvarterets nuvarande förvaltnings- och kanslifunktioner kan byggas ut för att motsvara statsförvaltningens behov i framtiden och ändringen kan göras utan att äventyra kvarterets yttre byggnader med förändringstryck som inte kan sammanjämkas.

Stadsmiljönämnden föreslog stadsstyrelsen 7.11.2023 att detaljplaneändringen nr 12799 ska godkännas. Stadsfullmäktige återemitterade 29.5.2024 (112 §) detaljplanen för ny beredning så att områdets obestridliga historiska värden beaktas i avsevärt högre grad, i första hand genom att bevara det gamla tryckeriet som tidigare förslagits att ska rivas eller i andra hand genom att nybyggnaden anpassas till den gamla helhet som blir kvar på ett sätt som bättre respekterar dess ursprungliga form.

Under beredningen har staden utrett ett bevarande av det före detta tryckeriet samt utbyggnadsalternativ så att tryckeriet bevaras delvis eller att det höjs med 1,5 meter för att möjliggöra användning av de underjordiska utrymmena. På grund av tekniska problem och ineffektiv verksamhet har staden dock förkastat dessa alternativ och bestämt sig att föreslå att det före detta tryckeriet rivs.

Under beredningen av detaljplaneändringen har staden beaktat 4 a § i lagen om områdesanvändning. Genom detaljplaneändringen säkerställer staden även att försvarets verksamhetsförutsättningar inte försämras.

Detaljplaneändringen har ändrats så att den bättre beaktar statsrådsborgens och kvartersgårdens historiska värden på så sätt att nybyggnaden har sänkts med en våning och byggnadens stomme har gjorts smalare och smäckrare i form av en rektangel. Byggnadens arkitektur har också ändrats så att den bättre beaktar den historiska omgivningen och gårdens stadsbildsmässiga värde har fått större betydelse.

Förslaget om detaljplaneändring som utgår från den justerade projektplanen fick det nya plannumret 12936. Projektets diarienummer och projektnummer är de samma som den återemitterade detaljplaneändringens.

Beslut som detaljplaneändringen bygger på

Detaljplanen bidrar till att staden kan nå sina strategiska mål genom att stadsstrukturen utvecklas på ett hållbart sätt, i första hand genom att förnya och komplettera den befintliga byggda miljön med iakttagande av områdenas särdrag.

Områdets förutsättningar och nuläge

På området finns statsrådsborgen som planerats av Carl Ludvig Engel. Byggnaden har tre till fyra våningar, på Alexandersgatans sida delvis två våningar. Byggnaden har nått sin skepnad som följer de ursprungliga planerna under åren 1822–1853 som en del av Helsingfors monumentala centrum i empirestil. Mitt på kvartersgården byggdes åren 1897–1900 ett tryckeri i tre vångar planerat av arkitekt Ricardo Björnberg. I huset verkade Senatens tryckeri. Kvarteret fick sin nuvarande skepnad genom förhöjningar och nya byggnadsdelar som byggts i den Engelska arkitekturens anda fram till åt 1918. Kejserliga Senaten omvandlades våren 1917 till det självständiga Finlands Senatshus och i november 1918 blev det statsrådsborgen.

För området gäller en detaljplan från 1988.

Kvartersområdet ägs av staten. Detaljplanen har utarbetats på ansökan och innehållet har diskuterats med den sökande.

Detaljplaneändringens kostnader

Detaljplaneändringen medför inga direkta kostnader för staden. En ökning av byggrätten i centrum höjer ändå kostnaderna för underhåll av stadens allmänna områden och försnabbar deras behov av ombyggnad.

Växelverkan under beredningen av detaljplanen

Den bifogade rapporten om växelverkan innehåller sammandrag av de ställningstaganden från myndigheter och åsikter från intressenter som kommit in under beredningen av detaljplaneändringen samt bemötandena till påpekandena i dessa.

Myndighetssamarbete

I samband med beredningen av detaljplaneändringen har staden förutom olika aktörer i stadsmiljösektorn också samarbetat med Museiverket, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland och kultur- och fritidssektorn.

Myndigheternas ställningstaganden om programmet för deltagande och bedömning och beredningsmaterialet gällde det underjordiska arkeologiska kulturarv som eventuellt finns på området och som föranleder att förhandlingar enligt 13 § i lagen om fornminnen ska föras, värderingsschemat som beskriver värden och hur väl delar har bevarats och som för gårdsflygelns del ska kompletteras samt att datanätskablar på området i god tid före projektet inleds ska iakttas. Frågorna i ställningstagandena har beaktats i planläggningsarbetet så att en förhandling enligt lagen om fornminnen har förts och en bestämmelse gällande det förfarande som avses i 13 § i lagen om fornminnen och som gäller utförande av tillräckliga arkeologiska undersökningar av eventuella objekt har lagts till på detaljplanekartan. Värderingsschemat har kompletterats för gårdsflygelns del.

Åsikter

Det kom in en åsikt om programmet för deltagande och bedömning och beredningsmaterialet. Åsikten gällde genomskinliga glasytor som är farliga för fåglar. Åsikten har beaktats i planläggningen så att i bemötandet till frågan konstateras att största delen av statsrådsborgens nybyggnad byggs så att fasadytan rappas eller består av natursten. Glasväggarna behandlas i den mån det är möjligt på ett sådant sätt att fåglarna upptäcker dem. Detaljplanen ändrades inte med anledning av anmärkningen.

Detaljplaneförslaget offentligt framlagt (65 § i markanvändnings- och bygglagen/lagen om områdesanvändning) 9.1–7.2.2025

Detaljplaneförslaget hölls offentligt framlagt under 30 dagar.

Anmärkningar

Det kom in fem anmärkningar mot planförslaget.

Påpekandena i anmärkningarna gällde kravet att inte riva det före detta tryckeri som ligger på en bebyggd kulturmiljö och som är en del av den historiska helheten av Senatstorgets omgivning och en kulturhistoriskt betydande byggnad i stadsbilden och stadsstrukturen. Det föreslogs att detaljplaneändringen skulle återemitteras för ny beredning så att tryckeriet skyddas och staden verkligen försöker hitta och utreda alternativa lösningar. Staden ska utarbeta en mer omfattande helhetsplan över statsrådets och ministeriernas markanvändning, verksamhetslokaler och andra användningsbehov som gäller hela området. Detaljplaneändringen uppfyller inte innehållskraven i markanvändnings- och bygglagen, eftersom tillräckliga konsekvensbedömningar inte har gjorts. Planläggningsprocessen bör inte fortsätta innan beslutet om klagomål om NTM-centralens beslut att avslå skyddsframställningen gällande tryckeriet har avgjorts. I anmärkningarna frågades huruvida det verkligen är nödvändigt att på lång sikt koncentrera och utvidga statsförvaltningens funktioner på den särskilt värdefulla platsen. Detta detaljplaneprojekt som har en central betydelse är ett prejudikat som äventyrar bevarandet av vårt byggnadsarv. I anmärkningarna ansågs att det är en allvarlig brist i detaljplanen att kvarterets stadsbildsmässiga utredning begränsades bara till kvarterets byggnader vid gatan. Ett fördärvande av kvarterets borghelhet skulle öka stadens beredvillighet att i olika skeden göra ändringar i kvarterets alla byggnader. Det ansågs att projektet slösar resurser och främjar klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald. I anmärkningarna frågades huruvida staden håller på att ge bort sitt planläggningsmonopol och sin stadsbildsmässiga och funktionella helhetsbedömning.

I anmärkningarna påpekades att den internationella opartiska expertorganisationen ICOMOS, som har över 10 000 expertmedlemmar inom kulturarvsbranschen i 153 länder, och dess avdelning i Finland har publicerat ett internationellt kulturarvsalarm om projektet för rivning av Statsrådets kanslis tryckeri. Organisationen rapporterar regelbundet om projektets framskridande till sina medlemmar.

Myndighetsutlåtanden

Myndighetsutlåtanden om detaljplaneförslaget kom in medan förslaget var offentligt framlagt. Påpekandena i utlåtandena gällde behovet att flytta och skydda kablar i samband med eventuella grundberedningsarbeten, det att områdets vattenförsörjning har byggts klart och ändringen av detaljplanen inte förutsätter utbyggnad av vattenförsörjningen eller flyttning av befintliga vattenförsörjningslinjer, behovet att underhålla och förnya områdets vattenförsörjningslinjer samt behovet att separera områdets kombinerade avloppssystem vilket förutsätter byggande av ett nytt dagvattenavlopp och orsakar grävningsarbeten i området i framtiden, det att det föreligger skäl för fastigheterna att om möjligt redan på förhand förbereda sig för att separera tomtens dagvatten från spillvatten i samband med fastighetsrenoveringar, läget av den befintliga elledningens sträckning nära den byggnad som ska rivas och detaljplaneförslagets enlighet med det gällande beslutet om byggnadsskydd av statsrådsborgen. Dessutom påpekades att detaljplaneförslaget gör det möjligt att riva den kulturhistoriskt värdefulla gårdsflygeln om det visar sig att vara nödvändigt för att kunna erbjuda statsrådet ändamålsenliga verksamhetslokaler i kvarteret förutsatt att målen med byggnadsskyddet av statsrådsborgen uppfylls samt att om det planeras grävningsarbeten eller andra åtgärder, såsom borrning, på detaljplaneändringsområdets gatuområden eller de underjordiska utrymmena under gatuområdena, ska man i god tid begära ett utlåtande av Helsingfors stadsmuseum, eftersom området är skyddad i enlighet med lagen om fornminnen. NTM-centralen har konstaterat att förslaget till detaljplaneändring följer dess beslut om byggnadsskydd.

Inga ändringar gjordes i detaljplaneförslaget.

Helen Elnät Ab, samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM), Museiverket, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (NTM-centralen), Deski/Telia Finland Oyj och stadsmuseet gav utlåtanden om detaljplaneförslaget.

Samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT), fostrans- och utbildningssektorn och äldrerådet i Helsingfors meddelade att de inte har någonting att yttra.

Åtgärder efter att förslaget varit offentligt framlagt

Myndigheternas möte med Nylands närings-, trafik- och miljöcentral och Museiverket gällande detaljplaneändringen för statsrådsborgen ordnades 11.2.2025. NTM-centralen konstaterade då att skyddsbeslutet 7.6.2022 (UUDELY/10762/2021, skyddsbeslut) med stöd av lagen om skyddande av byggnadsarvet gäller och att detaljplaneförslaget iakttar skyddsbeslutet. Förvaltningsdomstolen har med ett beslut daterat 11.2.2025 (Beslut 791/2025, dnr 1521/03.04.04.04.24/2024) förkastat besvären över NTM-centralens beslut (UUDELY/16050/2023, beslut, förkastat) att förkasta den skyddsframställning som gällde tryckeriet.

I rapporten om växelverkan anges anmärkningarna och myndighetsutlåtandena om detaljplaneförslaget i sammandrag och bemötandena till påpekandena i dessa.

Med beaktande av målen med planen är det inte ändamålsenligt att ändra förslaget med anledning av påpekandena i samband med det offentliga framläggandet.

Närmare motiveringar

Motiveringarna till detaljplaneändringen framgår mer i detalj av den bifogade detaljplanebeskrivningen.

Befogenheter

Enligt 52 § i lagen om områdesanvändning godkänns detaljplanen av kommunfullmäktige.

Fortsatta åtgärder

Man har begärt besked om beslutet att godkänna planen.

När fullmäktiges beslut verkställs kommer stadsstyrelsen att förutsätta att staden vid verkställandet av detaljplanen i samband med bygglovet fäster särskild uppmärksamhet vid de planbestämmelser som förutsätter att den nya byggnaden är av hög kvalitet och byggs av värdefullt material och att den anpassas till den värdefulla skyddade miljön.