Toteutumattomat sitovat toiminnan tavoitteet 2025, Helsingin kaupunki

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Enligt anvisningarna för efterlevnad av 2025 års budget ska stadsfullmäktige innan bokslutet undertecknas i stadsstyrelsen föreläggas en redogörelse för bindande verksamhetsmål som inte nåtts.

Det fanns sammanlagt 23 bindande verksamhetsmål för sektorer, förvaltningar och affärsverk. Varje mål har en eller flera indikatorer som beskriver utfallet. Förutsättningen för att ett bindande mål ska kunna uppfyllas är att alla indikatorer som beskriver utfallet når den målnivå som fastställts i budgeten.

Nio av de bindande verksamhetsmålen uppfylldes inte. Utredningarna från stadskansliet, direktionen för affärsverket byggtjänsten, direktionen för affärsverket sysselsättningstjänsten, stadsmiljönämnden, direktionen för trafikaffärsverket och social-, och hälsovårds- och räddningsnämnden om de bindande verksamhetsmål i 2025 års budget som inte har uppnåtts framgår av beslutshistorian.

Stadskansliet

Målet ”Det växande Helsingfors erbjuder invånarna boendealternativ för olika livssituationer i alla områden.” var sektorns eget.

Målet nåddes inte. Målet hade fyra indikatorer. Kriterierna för två av indikatorerna uppfylldes inte. Målvärdet för indikatorn ”I minst ett stadsförnyelseområde inleds byggandet av minst ett ägarbostadsobjekt som finansieras av en privat investerare (st.)” var minst 1 och utfallet var 0 och målvärdet för indikatorn ”Områdesgruppen för ett byggprojekt för hyresbostäder där invånarna kan bli ägare har sammanträtt för första gången (st.)” var minst 1 och utfallet var 0.

Enligt stadskansliets utredning överskred antalet byggbara tomter i Helsingfors i slutet av 2025 målnivån och staden har genom sina egna åtgärder möjliggjort ett rikligt byggande. I Helsingfors inleddes byggandet av 3 242 bostäder 2025, vilket är mer än år 2024 (2 941), men det inleddes inte något ägarbostadsprojekt som finansieras av en privat investerare i stadsförnyelseområdena.

Det låga antalet färdigställda (4 138) och påbörjade bostäder beror på bostadsbyggandets lågkonjunktur som började 2022. Efterfrågan på ägar- och placeringsbostäder är fortfarande liten och andelen oreglerad produktion av påbörjade bostäder är liten. Helsingfors stads egen byggherre ATT började år 2025 bygga totalt 838 nya bostäder. 85 % av dem var hyresbostäder eller bostadsrättsbostäder med statligt stöd och resten Hitas-bostäder.

Som resultat av marknads- och marknadsbristanalyser om modellen för att omvandla hyresbostäder till ägarbostäder konstaterades att begränsningarna i lagstiftningen om kortvarigt räntestöd centralt påverkar hur modellen fungerar med tanke på både invånarna och stadens risker. Därför har staden fokuserat på att bevaka sina intressen och utreda alternativa genomförandesätt.

Målet ”I början av fullmäktigeperioden förbinder vi oss till principen om ansvarsfull ökning av driftskostnaderna. De årliga budgetarna överskrider inte den utgiftsnivå som ansvarsprincipen förutsätter” var stadskansliets eget.

Målet nåddes inte eftersom indikatorn ”Ökningen av driftskostnaderna kopplas till förändringen i kostnadsnivå och befolkningstillväxt samt till det produktivitetsmål vi som stadsorganisation ställt oss själva, dvs. 0,5 procentenheter (€).” inte uppfylldes. Indikatorns målvärde, den tillåtna ökningen av utgifterna i enlighet med de beräkningsprinciper som godkänts för strategiperioden, var 88,7 miljoner euro (3,8 %) och utfallet av ökade utgifter var 160,9 miljoner euro (6,9 %).

Enligt stadskansliets utredning berodde överskridningen av utgifterna bland annat på ökningen av kostnaderna för arbetsmarknadsstödets kommunandel (22 miljoner euro) som berodde på att sysselsättningsläget har försämrats riksomfattande samt utgifterna på budgetmomentet för de fostrans- och utbildningstjänster som staden tillhandahåller inom fostrans- och utbildningssektorn. Ökningen av utgifterna för fostrans- och utbildningstjänster (5 %) var avsevärt större än ökningen i enlighet med målet.

Affärsverket byggtjänsten

Målet ”God kundnöjdhet” var affärsverkets eget.

Målet nåddes inte eftersom indikatorn ”Poängtalet i nettorekommendationsindexet (NPS)” inte uppfylldes. Indikatorns målvärde var minst 49,7 och utfallet var 27.

Enligt affärsverket byggtjänstens utredning har viljan att rekommendera och kundupplevelsen försämrats avsevärt och kundupplevelsen varierar på en bred skala mellan toppupplevelser och dåliga upplevelser. De faktorer som försämrar kundupplevelsen hänför sig bl.a. till tydlig prissättning, prisnivå, hur väl tidsplaner håller samt informationsflödet. Man har lagt vikt vid att förbättra kundupplevelsen i affärsverket byggtjänstens verksamhetsplan för 2026. Dessutom har det tagits i bruk en kategorimodell för upphandlingar som har som mål att öka kostnadseffektiviteten i serviceproduktionen och förbättra den prismässiga konkurrenskraften.

Affärsverket byggtjänstens enkäter har ett litet antal respondenter. Därför har enskilda svar stor betydelse för nettorekommendationsindexet. Antalet respondenter i kundenkäten för 2025 var 64.

Affärsverket sysselsättningstjänsten

Målet ”Vi främjar helsingforsarnas arbetsförmåga och sysselsättning i livets alla skeden” var affärsverkets eget.

Målet nåddes inte, eftersom indikatorn ”Flöde till mer än 3 månaders arbetslöshet. Andel personer som under månaden överskridit gränsen på 3 månaders arbetslöshet av alla 3 månader tidigare inledda arbetslöshetsperioder, medelvärde för månadsvisa värden (%)” inte uppfylldes. Indikatorns målvärde var högst 54,0 %, och utfallet var 66,8 %.

Enligt en utredning av affärsverket sysselsättningstjänsten är den mest centrala variabeln som förklarar utfallet för indikatorn det svaga arbetsutbudet i Helsingfors och allmänt i Nyland och områdets sämre utveckling jämfört med det övriga landet. Minskningen av antalet lediga jobb syns i synnerhet inom handelns, transports samt hotell- och restaurangbranschens sektorgrupp samt inom sakkunniguppgifter. Det höga antalet arbetssökande ökar konkurrensen om arbetstillfällen och förlänger rekryteringarnas ansökningstider.

Det ökande antalet kunder påverkar sysselsättningstjänstens förmåga att producera tjänster som förkortar eller avbryter arbetslösheten. Den utdragna arbetslösheten syns som ett ökande servicebehov varför sysselsättningstjänsten har kunnat prioritera tjänster för nya arbetssökande på ett begränsat sätt, vilket påverkar indikatorn negativt. Under hösten 2025 minskade flödet till arbetslöshet som varar över sex månader något.

Stadsmiljösektorn

Målet ”Stadens tillväxt är i balans med den närliggande naturen” var sektorns eget.

Målet nåddes inte. Målet har tre indikatorer. Kriterierna för indikatorn ”Antalet påbörjade bostäder inom stadens egen bostadsproduktion (bostäder, st.)” uppfylldes inte. Indikatorns målvärde var minst 1 500 bostäder och utfallet var 838 bostäder.

Enligt stadsmiljösektorns utredning var det helt säkert redan vid tidpunkten för rapporteringen att målet inte kommer att nås även om det slutliga utfallet för antalet bostadsbyggnadsobjekt som kommer att inledas under slutet av året ännu var förknippat med osäkerhet.

Målet ”Kund- och invånarupplevelsen förbättras” var sektorns eget.

Målet nåddes inte. Målet följdes upp med två indikatorer, men kriterierna för ingen av dem uppfylldes. Målvärdet för indikatorn ”Invånarnöjdhetsgrad (skala 1–5)” var minst 3,4 och utfallet för indikatorn var 3,3. Målvärdet för indikatorn ”Kundnöjdhetsgrad inom kundtjänsten (skala 1–5)” var 4,3 och utfallet var 4,0.

Indikatorn ”Invånarnöjdhetsgrad” mäter nöjdheten med allmänna områden och servicelokaler.

Enligt stadsmiljösektorns utredning förbättrades indikatorns värde jämfört med 2024, men inte tillräckligt i förhållande till det uppställda värdet. Resultatet för indikatorn erhålls genom att räkna ut medelvärdet av enkäten om samhällstekniska tjänster, resultatet av frågan om hur arrangemangen för arbeten på gatorna fungerar i sektorns kommunikationsundersökning och KTI:s kundenkät (KTI Kiinteistötieto Oy:s kundnöjdhetsenkät).

Indikatorn ”Kundnöjdhetsgrad inom kundtjänsten” mäter kundnöjdheten hos de kunder som uträttar ärenden med sektorn med utvalda tjänster.

Enligt stadsmiljösektorns utredning erhålls resultatet av indikatorn genom att räkna ut medelvärdet av svaren till responsenkäter om bostadsköparnas nöjdhet, bygglov, behandling av anmälningar om gatuarbeten, livsmedelstillsyn och tomtindelning. Enkäterna skickas i huvudsak efter att ärendet har uträttats. ATT:s kundnöjdhetsenkät görs för boende i både Haso- och Hitas-bostäder efter att de flyttat.

Trafikaffärsverket

Målet ”Vi tillgodoser kundernas viktigaste behov för att upprätthålla en högklassig kundupplevelse” var affärsverkets eget.

Målet nåddes inte eftersom kriterierna för målets indikator ”Andelen nöjda kunder inom metrotrafiken (%)” inte uppfylldes. Indikatorns målvärde var 92 %, och utfallet var 91,2 %.

Enligt trafikaffärsverkets utredning lyckades man bibehålla kundnöjdheten på en relativt hög nivå med beaktande av sommarens betydande trafikavvikelse på förgreningen till Nordsjö. Trots trafikavbrotten upplevdes metron vara ett fungerande och pålitligt färdsätt. Bland annat i höstens enkät gav passagerarna metron bättre bedömning än andra trafikformer i fråga om trafikens punktlighet, vilket för sin del kan antas höja resultatet av passagerarnas medelvitsord.

Affärsverket fick resultatet av vårens enkät till en stor del innan trafikavbrottet började och resultatet överskred det uppställda målet, men på hösten underskred enkätresultatet målnivån. Årets slutliga resultat tolkas vara resultatet av årets sista enkätsrunda.

Social-, hälsovårds- och räddningssektorn

Målet ”Tillgången till basservice förbättras” var sektorns eget.

Målet nåddes inte. Målet hade fem indikatorer. Kriterierna för indikatorerna ”Andelen klienter med en högst 30 dygns väntetid till en läkarmottagning för icke-brådskande sjukvård inom primärvården samt andelen klienter med en högst 14 dygns väntetid till en vårdarmottagning för icke-brådskande sjukvård inom primärvården (%)”, ” Antal ensamstående bostadslösa (st.)” och ”Andelen hemvårdsklienter som fyllt 75 år med sjukhusperioder som inletts på jouren (%-andel)” uppfylldes inte.

Målvärdet för indikatorn ”Andelen klienter med en högst 30 dygns väntetid till en läkarmottagning för icke-brådskande sjukvård inom primärvården samt andelen klienter med en högst 14 dygns väntetid till en vårdarmottagning för icke-brådskande sjukvård inom primärvården (%)” var minst 95 %. Utfallet av en högst 30 dygns väntetid till en läkarmottagning var 63 % och utfallet av en högst 14 dygns väntetid till en vårdarmottagning var 99 %.

Enligt social-, hälsovårds- och räddningssektorns utredning har sektorn arbetat systematiskt för att förbättra tillgången till hälsostationer och hälsostationernas tillgänglighet under hela 2025. Åtgärder som har vidtagits har varit bland annat att öka vårdarresursen, utveckla och förenhetliga verksamhetssätt samt att förstärka ledarskapet. I och med ökningen av vårdarresursen har sektorn kunnat bättre svara mot efterfrågan.

Betoningen på läkarnas kompetensprofiler på så sätt att det finns få specialistläkare och erfarna allmänläkare påverkar tillgången på läkartider. Dessutom deltar hälsostationernas läkare allt mer i att organisera skol- och studerandehälsovårdens läkartjänster, varför hälsostationerna kan utnyttja dessa läkares arbetsinsats mindre än tidigare. För att svara mot servicebehovet beslutade sektorn hösten 2025 att öka antalet läkarvakanser och inledde rekryteringar som fortsätter fortfarande.

Målvärdet för indikatorn ”Antalet ensamstående bostadslösa” var 200 personer och utfallet var 979 personer.

Enligt social-, hälsovårds- och räddningssektorns utredning ökade bostadslösheten med 24,6 %, eller 193 personer jämfört med det föregående året och även bostadslösheten bland ensamstående har ökat trots boenderådgivning och stöd för klienter. Nedskärningarna i den sociala tryggheten (bostadsbidrag, arbetslöshetsersättningar, utkomststöd), stegringen i levnadskostnader och bristen på bostäder till rimligt pris har påverkat ökningen av bostadslösheten.

Målvärdet för indikatorn ”Andelen hemvårdsklienter som fyllt 75 år med sjukhusperioder som inletts på jouren” var mindre än 26,4 % och utfallet var 27,8 %.

Enligt social-, hälsovårds- och räddningssektorns utredning minskade antalet klienter inom den regelbundna hemvården med 9,3 procent år 2025 jämfört med året innan, men hemvårdens prestationer minskade bara något. Utgående från ökningen av det klientspecifika prestationsantalet har servicebehovet hos hemvårdens klienter ökat.

Hemvårdens mål är fortfarande att hantera joursituationer utan jourbesök. Den mobila vårdtjänsten erbjuder tillfällig hjälp i joursituationer, och hemvårdens möjligheter till konsultation har ökats. Sektorn har även satsat på utbildning i hantering av joursituationer.

Målet ”Sektorns dragningskraft ökar och personaltillgång och personalomsättning förbättras” var sektorns eget.

Målet nåddes inte. Målet hade tre indikatorer. Kriterierna för indikatorn ”Rekommendationsindex (NPS)” som mäter sökandeupplevelsen uppfylldes inte. Indikatorns målvärde var minst 10 och utfallet var -8.

Enligt social-, hälsovårds- och räddningssektorns utredning syns ökningen i antalet sökande som en bättre besättningsgrad än tidigare, men gör kommunikationen med de sökande svårare. Det finns flera respondenter som gav kritiska svar (vitsord 1–6) än respondenter som gav en rekommendation (vitsord 9–10).

Sektorn har utvecklat utbildningar och handledning samt automatisk kommunikation med de sökande som stöd för chefer. Sektorn har förnyat mallar för meddelanden till de sökande, underlättat blanketter för de sökande och gallrat obligatoriska frågor från blanketterna. Chefer har uppmuntrats använda anonyma rekryteringar och gemensamma rekryteringar.

This decision was published on 18.03.2026

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar efter att man fått del av beslutet.

Besvärsskriften ska lämnas in till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet sändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet sändes, om inte något annat påvisas.

Dagen då man fått del av beslutet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna lämnas in första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Ändringssökanden ska framföra besvärsgrunderna innan besvärstiden går ut.

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Besvär anförs primärt via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligen. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften ska uppges:

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn och kontaktuppgifter uppges. Om en laglig företrädare eller ett ombud för ändringssökandens talan, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Medan besvären är anhängiga ska förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrättas om ändringar i kontaktuppgifterna.

Besvären ska också innehålla postadressen och en eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

När den som har begärt omprövning anför besvär över det beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning, får denne lägga fram nya grunder för sina yrkanden. Ändringssökanden får framställa nya yrkanden endast om de grundar sig på förändrade förhållanden eller på omständigheter som ändringssökanden fått kännedom om efter det att tidsfristen för begäran om omprövning gått ut.

Till besvärsskriften ska följande fogas:

Rättegångsavgift

En rättegångsavgift tas ut med stöd av lagen om domstolsavgifter (1455/2015) hos den som söker ändring. I ett ärende som marknadsdomstolen har behandlat som första instans tas avgiften ut oberoende av utgången.

Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Skyddad e-post: https://securemail.hel.fi/

Använd alltid skyddad e-post när du skickar personliga uppgifter.

Nämn alltid diarienumret (t.ex. HEL 2021-000123) i ditt meddelande om ditt ärende redan har upptagits till behandling vid Helsingfors stad.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00