Sitovat toiminnan tavoitteet 2024, Helsingin kaupunki

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Enligt anvisningarna för efterlevnad av 2024 års budget ska stadsfullmäktige innan bokslutet undertecknas i stadsstyrelsen förelägga en redogörelse för bindande verksamhetsmål som inte nåtts.

Det fanns sammanlagt 25 bindande verksamhetsmål för sektorer, förvaltningar och affärsverk. Varje mål har en eller flera indikatorer som beskrivet utfallet. Förutsättningen för att ett bindande mål kan uppfyllas är att alla indikatorer som beskriver utfallet når den målnivå som fastställts i budgeten.

9 av de bindande verksamhetsmålen uppfylldes inte. Utredningarna från stadskansliet, direktionen för affärsverket byggtjänsten, direktionen för affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten, stadsmiljönämnden och social-, och hälsovårds- och räddningsnämnden om de bindande verksamhetsmål i 2024 års budget som inte har uppnåtts är följande:

Stadskansliet

Målet ”Helsingfors säkerställer att ett tillräckligt stort antal tomter är dugliga att överlåtas för påbörjande av 8 000 bostäder år 2024” var gemensamt med stadsmiljösektorn.

Målet nåddes inte. Målet hade två indikatorer, och för ”Totalt antal påbörjade bostäder” nåddes målnivån inte. Indikatorns målvärde var 8 000 och utfallet var 2941 bostäder.

I slutet av 2024 hade Helsingfors rikligt med tomter som kan överlåtas, sammanlagt för 17 568 bostäder. Genom sina egna åtgärder har staden alltså möjliggjort ett rikligt byggande. Trots det påbörjades i Helsingfors år 2024 endast 2 941 bostäder. 4 067 bostäder blev klara.

Att antalet påbörjade bostäder ligger under målet beror främst på lågkonjunkturen inom byggandet, som började redan år 2022. Lågkonjunkturen föregicks av att räntor, konsumentpriser och byggnadskostnader ökade betydligt. Efterfrågan på ägar- och placeringsbostäder är fortfarande låg, och det finns rikligt med hyres- och ägarbostäder på marknaden. Tillgången till finansiering för fritt finansierade byggprojekt har försämrats avsevärt.

Produktion med statligt stöd har stött byggaktivitetsnivån. Drygt hälften av all bostadsproduktion fick statligt stöd. Helsingfors stads egen byggherre ATT började år 2024 bygga totalt 691 nya bostäder, 74 % av dem var hyresbostäder med statligt stöd och resten Hitas-bostäder.

Målet ”I början av fullmäktigeperioden förbinder vi oss till principen om ansvarsfull ökning av driftskostnaderna. De årliga budgetarna överskrider inte den utgiftsnivå som ansvarsprincipen förutsätter” var stadskansliets eget.

Målet nåddes inte eftersom indikatorn ”Ökningen av driftskostnaderna kopplas till förändringen i kostnadsnivå och befolkningstillväxt samt till det produktivitetsmål vi som stadsorganisation ställt oss själva, dvs. 0,5 procentenheter.” inte uppfylldes. Indikatorns målvärde, den tillåtna ökningen av utgifterna i enlighet med ansvarsprincipen, var 3,1 % och utfallet av ökade utgifter var 4,7 %.

Den huvudsakliga orsaken till att utgifterna ökat mer än väntat var genomförandet av stödet på tre nivåer som förutsätts av lagen om småbarnspedagogik, ändringarna i personalstrukturen samt ökningen av utgifter inom småbarnspedagogiken som orsakas av att det relativa antalet barn under tre år ökat. En annan orsak till överskridningen var att staden använde behovsprövade statsandelar för yrkesutbildningen och tilläggstillstånd, för vilka staten har beviljat staden tilläggsfinansiering. År 2023 var kostnadsökningen inom fostrans- och utbildningssektorn på budgetmomentet för de tjänster som staden producerar 6,7 %, eller 84 miljoner euro. Kostnadsökningen överskred klart den ökning av driftskostnader som beräknats i ansvarsprincipen och fick utgiftsökningen att överskrida målnivån. Utgifterna ökade från föregående år främst på grund av personalkostnader och hyror.

Affärsverket byggtjänsten

Målet ”God kundnöjdhet” var affärsverkets eget.

Målet nåddes inte, eftersom indikatorn ”Nettorekommendationsindex (NRI), poäng” inte uppfylldes. Indikatorns målvärde var 53,5 och utfallet var 46,0.

Kundnöjdheten skulle utvecklas i positiv riktning. Målvärdet var högre än inom byggbranschen i genomsnitt (4,1) och högre än år 2020 (NRI 43,9) innan utvecklings- och lönsamhetsprogrammet inleddes. Utfallet (46,0) var bättre än året innan (42,6). Även om målet inte nåddes visar resultatet i varje fall att både viljan att rekommendera arbetsgivaren och kundupplevelsen är på hög nivå.

Stara har få kunder, och därför ligger antalet respondenter på en låg nivå med sedvanlig svarsprocent. Därför har enskilda svar stor betydelse bland annat för hur nettorekommendationsindexet bildas. I kundekäten 2022 var resultatet 52 % (33 st.) positiva, 41 % (26 st.) passiva och 6 % (4 st.) kritiska. Nettorekommendationsindexet fås genom att subtrahera procentandelen kritiska från andelen positiva.

Faktorer som försämrar kundupplevelsen har identifierats, och de hänför sig bl.a. till prissättning, prisnivå, hur väl tidsplaner håller samt informationsflödet. Produktiviteten och den prismässiga konkurrenskraften har utvecklats med hjälp av utvecklings- och lönsamhetsprogrammet. År 2025 förbättras kundupplevelsen genom de åtgärder som fastställts i åtgärdsprogrammet för värdeskapande. Målet med den nya modellen för upphandlingskategorier är att öka kostnadseffektiviteten i serviceproduktionen, och den kommer att påverka den prismässiga konkurrenskraften.

Utveckling av Staras NRI 2020–2024

Affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten

Målet ”Kundnöjdheten förbättras” var affärsverkets eget.

Målet nåddes inte, eftersom indikatorn ”Kundnöjdhet” inte uppfylldes. Indikatorns målvärde var 4,00 och utfallet var 3,31.

Resultatet förbättrades från förra året, då det var 3,25.

Kundnöjdheten år 2024 beräknas utifrån det sammanlagda resultatet av en kvartalsenkät för interna kunder och en responsenkät om tjänsthantering. Beräkningen beaktar antalet respondenter, och resultatet beräknas i proportion till respondenter för olika enkäter.

I mätningen av kundupplevelsen övergicks till skalan 1–6 från den tidigare 1–5. Målet med ändringen är att få mer detaljerad respons för utvecklingen av verksamheten. Ändringen av skalan uppskattas minska resultaten en aning, eftersom en neutral bedömning 3 inte finns att ge.

Helhetsresultatet kan påverkas av att resultatet av kundnöjdheten för telefonservice saknas från resultaten för 2024, eftersom resultaten av kundnöjdheten för telefonservice har tidigare höjt helhetsresultatet. År 2023 var kundnöjdheten för telefonservicen 4,2.

Stadsmiljösektorn

Målet ”Förutsättningar för naturens mångfald, ett enhetligt grönnätverk och ekologiska nätverk tryggas med hjälp av ett systematiskt naturskydd och nya grönområden.” var sektorns eget.

Målet nåddes inte. Målet hade två indikatorer, och för ”Antal förslag till naturskyddsområden, förändring: fem nya naturskyddsområden (st.)” nåddes målnivån inte. Indikatorns målvärde var 87 och utfallet var 85 naturskyddsområden.

Under 2024 skickades tre nya förslag till naturskyddsområden till miljö- och tillståndssektionen.

Antalet förslag till naturskyddsområden beräknas utgående från de förslag som framställts hos miljö- och tillståndssektionen under 2024. Tre planerade skötsel- och nyttjandeplaner för naturskyddsområden försenades på grund av "force majeure-liknande” orsaker som hänför sig till konsulten. Endast tre förslag om inrättande kunde skickas till miljö- och tillståndssektionen för beslutsfattande under 2024, och ett av dem saknade en skötsel- och nyttjandeplan.

År 2024 beslutade stadsstyrelsen att ansöka inrättande av fem naturskyddsområden av NTM-centralen i Nyland.

Två förslag om inrättande av naturskyddsområden som planerats för 2024 samt en skötsel- och nyttjandeplan för ett naturskyddsområde tas upp för beslut under den första tredjedelen av 2025. Under fullmäktigeperioden har NTM-centralen i Nyland fattat beslut om inrättande av 17 naturskyddsområden som Helsingfors stad ansökt om. Dessutom har den fattat beslut om statens ansökan om att inrätta två naturskyddsområden i Helsingfors.

Skötsel- och nyttjandeplaner för naturskyddsområden omfattas i fortsättningen av ramavtalssystemet, vilket gör genomförandet av skötsel- och nyttjandeplaner smidigare och enhetligare. Processen för inrättande av naturskyddsområden utvecklas under 2025 när genomförandet av det nya naturskyddsområdesprogrammet 2025–2040 börjar.

Målet ”Invånar- och kundupplevelsen förbättras genom starkare ledning av kundrelationer.” var sektorns eget.

Målet nåddes inte. Målet hade två indikatorer, och för ”Invånar- och kundnöjdhet (skala 1–5)” nåddes målnivån inte. Indikatorns målvärde var 3,55 och utfallet var 3,19.

Resultatet för indikatorn erhålls genom att räkna ut medelvärdet av fyra olika enkäter. Enkäterna är: Enkäten om samhällstekniska tjänster, Sektorns kommunikationsundersökning, KTI:s kundenkät (KTI Kiinteistötieto Oy:s kundnöjdhetsenkät) och ATT:s (Bostadsproduktion) kundenkät för försäljning.

För resultaten av enkäten om samhällstekniska tjänster beräknas medelvärdet. Enkäten genomförs varje år i april–maj, och resultaten erhålls under september. År 2024 var enkätens resultat 3,6.

Med hjälp av sektorns kommunikationsundersökning utreds hur bra arrangemanget av gatuarbeten fungerar, och för enkäten beaktas resultatet för den fråga som gäller detta ärende. Undersökningen genomförs varje år under senhösten och resultatet erhålls i november. År 2024 var enkätens resultat 2,7.

För KTI:s kundenkät beräknas medelvärdet för frågeresultaten. Vid beräkningen beaktas inte två frågor om planeringen av lokalnät samt lokalinformation. Enkäten genomförs i oktober–november vartannat år under jämna år. Resultaten erhålls under december. Utgångsvärdet för indikatorn är resultaten från år 2022. År 2024 var enkätens resultat 2,98.

ATT:s kundnöjdhetsenkät görs för invånare i både Haso- och Hitas-bostäder efter att de flyttat. Resultatet för indikatorn erhålls genom att räkna ut medelvärdet av frågorna i enkäter. Resultaten samlas in i ett sammandrag årligen. Enkätens resultat var 3,47.

Resultaten av de uppföljande enkäterna om kund- och invånarnöjdhet sjönk under observationsperioden.

Målet ”Sektorn når tillväxt- och bostadsproduktionsmålen på stadsnivå” var sektorns eget.

Målet nåddes inte. Målet hade två indikatorer, och för ”Minst 400 000 m² vy planläggs på stadens mark, tre års glidande medelvärde (m² vy)” nåddes målnivån inte. Indikatorns målvärde var 400 000 och utfallet var 393 990 m² vy.

Målet handlar om ett treårigt genomsnitt. Det här var startåret. Prognosen är att med beaktande av den sammanlagda bostadsvåningsytan för detta år och nästa år är det möjligt att nå målet vid följande mätningstidpunkter.

Bostadsvåningsytan i justerade detaljplaner mäts. Med justerade detaljplaner avses planer som inte behandlades i en anmärknings- och remissfas. Rapportering i samband med bokslut och prognoser. Verktyget 4Straction följs upp kontinuerligt, så vid behov kan aktuella uppgifter hittas där. Uppgifterna fås av detaljplaneringens uppföljningsuppgifter. Det är vettigare att följa upp detaljplaneringen genom att beräkna medelvärdet i stället för att beräkna värdet per år, och detta mildrar de årliga variatorerna i fråga om hur detaljplanen genomförs och hur den styr verksamheten i en långsiktigare riktning. Medelvärdet beräknas som medelvärdet av uppgifterna för målåret och de två föregående åren.

Planläggningsmålet har förnyats för 2024 så att det endast granskar detaljplanering på stadsägd mark som syftar till boende. Samtidigt började planläggningsmålet betraktas som ett treårigt glidande medelvärde. Det finns emellertid inte ett referensvärde för att räkna ut medelvärdet eftersom det tidigare planläggningsmålet var annorlunda. Planläggningsmålet 400 000 m² vy nåddes inte på grund av flera mindre faktorer.

Det var känt att volymen av detaljplaner som schemalagts till 2024 är nära eftersträvade 400 000 m² vy, medan volymen för de kommande åren är klart större. Därför räckte ett litet antal återremitterade eller annars avbrutna detaljplaner till att målet inte nåddes.

Under året uppstod det många slags nya tilläggsutredningsbehov i olika projekt. Särskilt i fråga om projekt som planerades till slutet av året fanns det inte tillräckliga möjligheter att justera tidsplanen, utan justerade detaljplaneförslag med tilläggsutredningar tas upp till ny behandling först under det följande året. När det under de kommande åren förlöpt tillräckligt med tid för att kunna beräkna detaljplanemålets medelvärde kommer korta fördröjningar i detaljplaneprojekt inte längre på samma sätt påverka huruvida målet uppnås.

På grund av att detaljplanerna är individuella kan antalet kvadratmeter våningsyta som skickas till behandling varje år dels variera mycket. Jämfört med år 2024 kommer ett större antal planerade kvadratmeter tas upp för behandling under de kommande åren. För de kommande åren har ett större antal projekt eller sådana enstaka projekt som har ett större antal kvadratmeter våningsyta schemalagts. Dessutom har man redan i programmeringsskedet satsat på gemensam verksamhetsplanering av servicehelheten samt på gemensam samordning då projekten genomförs. Även riskbedömningen och beredskapen i anslutning till detaljplaneprojekt har utvecklats. Dessutom utvecklas kvartaltänkande i detaljplaneprogrammen så att detaljplaner tas upp i beslutsfattandet med mer jämna mellanrum runt året och inte med fokus på slutet av året som tidigare.

Social-, hälsovårds- och räddningssektorn

Målet ”Tillgången till basservice förbättras” var sektorns eget.

Målet nåddes inte. Målet hade fem indikatorer, och för ”Väntetiden till en läkarmottagning för icke-akut vård vid den öppna sjukvården inom primärvården” och ”Antalet bostadslösa” nåddes målnivån inte.

Indikatorn ”Väntetiden till en läkarmottagning för icke-akut vård vid den öppna sjukvården inom primärvården” hade målvärdet att icke-akut vård fullgörs inom 14 dagar.

Enligt 55 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) ska nyckeltalen för vårdtillgång som välfärdsområden publicerar grunda sig på maximitiderna som uppges i hälso- och sjukvårdslagen. För närvarande finns det emellertid brister i kvaliteten på Institutet för hälsa och välfärds (THL) rapporter om vårdtillgång i Helsingfors social-, hälsovårds- och räddningssektor.

Materialen från social-, hälsovårds- och räddningssektorns Hilmo (Vårdanmälningssystemet) skickades på nytt till THL i december 2024. THL:s rapporter om vårdtillgång uppdateras från och med 20.1.2025, efter vilket material som skickats på nytt uppmärksammas i dem. Dessutom kräver yrkespersonernas anteckningar om vårdtillgång i Apotti utredning och närmare anvisningar.

På grund av brister i THL:s rapporter slogs motsvarande information upp i Apottis rapport (PAH ”Toteutuneiden käyntien odotusajat perusterveydenhuollossa”, Väntetiderna för fullbordade besök inom primärvården) På grund av att materialet är mycket omfattande togs ett urval (2–12/2024). Enligt urvalet fick 53 % av de som sökte vård tillgång till en läkarmottagning inom maximitiden på 14 dygn, och 47 % överskred maximitiden.

Tillgång till en läkarmottagning för icke-akut vård vid den öppna sjukvården inom primärvården har främjats genom att inrätta nya läkar- och sjukskötaranställningar vid hälsostationer. När finansieringen av vård och service genom lån och den extra personal som den möjliggör upphörde ökade emellertid inte det totala antalet personal.

År 2024 var upphandlingen av läkarkontroller inom elev- och studerandehälsovården mycket dyr. De medel som frigörs med hjälp av funktionella ändringar ska styras till att förstärka basservicen.

Avsikten är att utmaningar med tillgången till vård förbättras genom att utveckla arbetsfördelningen särskilt mellan läkare och andra yrkesgrupper. Klienter med ett stort servicebehov tilldelas en ansvarig vårdare och en husläkare.

Målvärdet för indikatorn ”Antalet bostadslösa” var att vid utgången av 2024 är antalet ensamstående bostadslösa 300. Utfallet var 786 (vid 11/2024).

Jämfört med från föregående år ökade bostadslösheten med 6,4 %, eller 47 personer. Vräkningarna ökade med 22 % i Helsingfors under perioden 1.1–20.11.24. Totalt 764 personer blev vräkta.

Under perioden 1.1–31.10.2024 har totalt 1 366 ensamstående bostadslösa fått en bostad i Helsingfors. Med hjälp av boenderådgivningstjänster har man nått avsevärt fler bostadslösa än förut och förebyggt bostadslöshet. Vräknings- och indrivningsprocesser har gjorts tydligare tillsammans med andra aktörer.

Den största orsaken till vräkningar är hyresskuldsättning. Bostadshyrorna har stigit, men samtidigt har förmånerna för boende och arbetslöshetsskyddet minskat.

Trots boenderådgivning och stöd för klienter har bostadslösheten bland ensamstående ökat.

Målet ”Helhetsbilden över invånarnas servicebehov tydliggörs och förståelsen för kundupplevelsen ökar” var sektorns eget.

Målet nåddes inte, eftersom indikatorn ”Resultatet av nettorekommendationsindexet NPS för social- och hälsovårdstjänster på sektornivå” inte uppfylldes. Indikatorns målvärde var 65 och utfallet var 64.

NPS-mätningen har utvidgats inom sektorn under 2024 att omfatta servicecenter, familjecenter och skolhälsovården. Resultatet av kundupplevelsen (här: NPS-resultatet) förbättras som en del av serviceverksamheten.

Kaupunginhallitus 03.03.2025 § 124

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Mauno Rönkkö, erityissuunnittelija, puhelin: 310 36279

Keskushallinto Kaupunginkanslia Kansliapäällikkö 11.02.2025 § 21

Päätös

Päätöksen perustelut

Lisätiedot

Outi Säntti, aluerakentamispäällikkö, puhelin: 310 25976

Pia Ojavuo, talousarviopäällikkö, puhelin: 310 76759

Merja Koski, kehittämispäällikkö, puhelin: 310 36292

Sosiaali-, terveys- ja pelastuslautakunta 11.02.2025 § 18

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Maria Helin, suunnittelupäällikkö, puhelin: 09 310 43087

Kaupunkiympäristölautakunta 28.01.2025 § 38

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Maria Sillanpää, talous- ja suunnittelupäällikkö, puhelin: 09 310 36211

Laura Walin, yksikön päällikkö, puhelin: 09 310 33250

Tuuli Nikula, johtava asiantuntija, puhelin: 09 31036627

Marja Piimies, asemakaavapäällikkö, puhelin: 09 310 37329

Ilppo Soininvaara, johtava asiantuntija, puhelin: 09 310 35834

Hannu Seppälä, infrapäällikkö, puhelin: 09 310 38017

Rakentamispalveluliikelaitoksen johtokunta 16.01.2025 § 2

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Simo Aapro, talouspäällikkö, puhelin: 310 76524

Lauri Mörä, asiakkuuspäällikkö, puhelin: 310 78712

Taloushallintopalveluliikelaitoksen johtokunta 03.12.2024 § 30

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Mari Kärnä, talouspäällikkö, puhelin: 09 310 25106

This decision was published on 20.03.2025

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar efter att man fått del av beslutet.

Besvärsskriften ska lämnas in till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet sändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet sändes, om inte något annat påvisas.

Dagen då man fått del av beslutet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna lämnas in första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Ändringssökanden ska framföra besvärsgrunderna innan besvärstiden går ut.

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Besvär anförs primärt via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligen. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften ska uppges:

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn och kontaktuppgifter uppges. Om en laglig företrädare eller ett ombud för ändringssökandens talan, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Medan besvären är anhängiga ska förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrättas om ändringar i kontaktuppgifterna.

Besvären ska också innehålla postadressen och en eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

När den som har begärt omprövning anför besvär över det beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning, får denne lägga fram nya grunder för sina yrkanden. Ändringssökanden får framställa nya yrkanden endast om de grundar sig på förändrade förhållanden eller på omständigheter som ändringssökanden fått kännedom om efter det att tidsfristen för begäran om omprövning gått ut.

Till besvärsskriften ska följande fogas:

Rättegångsavgift

En rättegångsavgift tas ut med stöd av lagen om domstolsavgifter (1455/2015) hos den som söker ändring. I ett ärende som marknadsdomstolen har behandlat som första instans tas avgiften ut oberoende av utgången.

Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Skyddad e-post: https://securemail.hel.fi/

Använd alltid skyddad e-post när du skickar personliga uppgifter.

Nämn alltid diarienumret (t.ex. HEL 2021-000123) i ditt meddelande om ditt ärende redan har upptagits till behandling vid Helsingfors stad.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00